Synopsis:
Dramatisering av Tove Janssons Pappan och havet. För 4 år och uppåt.
Denna dramatisering är skriven för sex, helst åtta skådespelare, minst tre kvinnliga och tre manliga. Dessa sex eller åtta skådespelare skall även vara mycket vältränade, detta för att kunna fungera som trän, buskar, rötter, hav, himmel, vågor och annat som regissören kan hitta på, med andra ord, de skall vara fysiskt och mimiskt mycket begåvade.
Dramatiseringen kräver två specifika scenbilder: Mumindalen och Ön.
Som utgångsläge för ön har jag tänkt mig ett stort vitt eller grått scenrum där hav och himmel förenas omkring en hög skulptural vindeltrappa. Denna vindeltrappa skall på en och samma gång vara fyren och ön, klipporna och muminfamiljens vandring i tillvaron. Den går runt runt i spiral med avsatser och dörrar som leder runt i labyrinten och trappor som börjar och slutar på det mest förbryllande sätt.
Dörrarna är viktiga, genom dem går man in och ut i en ny tillvaro, in på en ny scenplats, ett nytt förlopp eller en ny dag.
Mumindalen, som förekommer bara under en kort, men trots det ytterst viktig scen, bör kunna lösas utgående från vindeltrappans struktur. I alla fall bör första scenen inkarnera Mumindalens färgrika lycka och harmoni i motsats till öns karga men vackra verklighet.
Antal roller:
min. 6
max. 8
Roller:
Denna dramatisering är skriven för sex, helst åtta skådespelare, minst tre kvinnliga och tre manliga.
Rättigheter och kontaktuppgifter:
Rättigheterna bevakas av Teatterikulma/Nordic Drama Corner. Författaren nås via anne.li.makela(at)elisanet.fi