Synopsis:
Tantebo är en komedi om hur man kanske kan lösa problemet med alla pensionerade tanter som nuförtiden inte dör några år efter pensioneringen utan glatt lever vidare. Tiden är nutid och pjäsen utspelar sig under stilla veckan = påskveckan det året då påsken är ovanligt mild och vacker. Platserna är Sinikka Sauervuos trädgård där scillan precis slår ut och hemma hos Orvokki Swahn och på teatern där välgörenhetskonserten arrangeras.
Utdrag:
Scen 1.
Musik. Det är den första riktiga vårmorgonen i påskveckan. Måndag morgon, tidigt, tidigt, solen skiner, snön har smultit nästan överallt, påsken är sen dethär året. Vi befinner oss i Sinikka Sauervuos trädgård. Trädgården är stor, vacker, sliten och ligger vid åstranden i ett gammalt villaområde. En vit trävilla med glansdagarna i början av 1900-talet. Stor veranda, åtta rum och kök. Veranda. Tjänarinnerum. Detta är Sinikka Sauervuos barndomshem. Hennes farfar som var sjökapten lät bygga villan och där växte hon upp som enda barnet till Sakari Sauervuo och hans hustru Elisa.
När scenen börjar ser vi och hör hur Jaska (en grävling) sprättar upp en hög med jord. Gräver, grymtar och bökar. Fåglarna kvittrar. Oiva, grannen, kommer ut, noterar Jaskas bökande och börjar reparera staketet mellan sin trädgård och Sinikkas. Eija Erola kommer cyklande på vägen, stannar och ställer ifrån sej cykeln. Jaska försvinner. Musiken slut.
Oiva:
God morgon Eija. Du är tidigt ute.
Eija:
God morgon Oiva. Jag vill ha det gjort så fort som möjligt. Har du sett henne?
Oiva:
Sinikka? Nej, hon sover säkert ännu.
Eija:
Då går jag in och väcker henne och säjer att nu är det slut. Nu räcker det!
Oiva:
Jag tror inte att det är någon bra idé. Hennes morgonhumör, du vet.
Eija:
Jag kommer aldrig mera att sätta min fot i hennes hus.
Oiva:
Sinikka Sauervuo är en besvärlig person.
Eija:
Sauervuo!!! Hon hette ju Salminen. Men fint ska det vara fast trasorna hänger.
Oiva:
Så, så, så, så, det är hennes familjenamn. Hon tog tillbaka sitt flicknamn när Salminen dog.
Eija:
Hon kastade en tomat på mej senast jag var här.
Antal roller:
min. 8
max. 9
Roller:
Det bevhös fem kvinnor, fyra äldre och en ung och tre män, två äldre och en yngre och en grävling. Som heter Jaska. Beroende på uppsättningens karaktär kan Jaska synas och då är Jaska en dansare och om Jaska inte kroppsligen förekommer på scenen kan Jaska vara en belysningseffekt, en docka eller en ljudeffekt. Eller vad man nu hittar på.
Sinikka Sauervuo, änka efter major Juhani Salminen, elak, gammal och rik.
Hilja Haavisto, pensionerad barnmorska med amputerad fot. Sitter i rullstol.
Marjatta Metsä, nyligen frånskild, pensionerad från halvtidstjänst i biblioteket.
Orvokki Swahn, före detta sångerska i Operans kör (på 1950-talet ).
Eija Erola, ung hemvårdare från Noormarkku.
Oiva, Sinikkas granne, bosatt bakom staketet.
Jukka, Sinikkas son, bosatt i Göteborg.
Jaska, Sinikkas grävling, bosatt under Sinikkas hus
Sven Swahn (Vennu Vaan) Orvokkis före detta första man, numera begravningsentreprenör.
Jaana, Jaskas fästmö.
Rättigheter och kontaktuppgifter:
Rättigheterna handhas av författaren, som nås på harriet.nylund(at)gmail.com